Imposter-testet: Känner du dig som en bedragare? (Gratis)

Vad det här testet mäter

Imposter-syndromet är en ihållande känsla av att du inte är så kompetent som andra tror, och att du en dag kommer att bli “påkommen”, trots bevis på dina framgångar. Det här testet mäter hur starkt du upplever detta och delar in det i fyra mönster:

Mönster	Hur det låter i ditt huvud
Rädsla för att bli avslöjad	“När som helst kommer de att inse att jag inte hör hemma här.”
Förminskar framgångar	“Jag fick bara det där för att jag hade tur.”
Perfektionism	“Om det inte är fläckfritt är det ett misslyckande.”
Jämför dig med andra	“Alla andra här är så mycket bättre än jag.”

Hur testet fungerar och hur poängen räknas

Du betygsätter 20 påståenden, fem för varje mönster, från “Tar avstånd helt” till “Instämmer helt”. Fyra är omvända, som till exempel “Jag känner mig trygg med att jag förtjänar mina framgångar”.

Varje svar ger 0 till 4 poäng. Din totala poäng och varje mönster visas som procentsatser.

Total poäng	Resultat
0 % till 30 %	Få bedragarkänslor
31 % till 50 %	Måttliga bedragarkänslor
51 % till 70 %	Frekventa bedragarkänslor
71 % till 100 %	Intensiva bedragarkänslor

Exempel på påstående (Förminskar framgångar): “När jag får ett bra resultat tänker jag att uppgiften måste ha varit enkel.” Om du instämmer helt läggs 4 poäng till.

Alla påståenden har skrivits av PrismaTest. De följer publicerad forskning men är inte hämtade från Clance Impostor Phenomenon Scale.

Forskningen bakom

Psykologerna Pauline Rose Clance och Suzanne Imes beskrev “bedragarfenomenet” 1978 baserat på sitt arbete med framgångsrika kvinnor. Senare forskning har visat att det drabbar människor oavsett kön, bakgrund och yrke. En granskning från 2020 av Dena Bravata och kollegor uppskattade att mellan 9 % och 82 % av människorna i olika studier rapporterade bedragarkänslor, med höga siffror bland studenter, läkare och personer som börjar på nya roller.

Clance och Imes beskrev det som en upplevelse, inte en diagnos. Den populära termen “imposter-syndrom” kan få det att låta som en medicinsk diagnos, vilket det inte är. Forskning kopplar dock starka bedragarkänslor till ångest, utbrändhet och ovilja att söka befordringar.

Vissa forskare påpekar också att bedragarkänslor ibland är en rimlig reaktion på miljöer där människor utesluts eller underskattas, varför lösningen inte bara handlar om individuell inställning utan också om mer inkluderande arbetsplatser.

Alla möjliga resultat

Få bedragarkänslor

Du äger i regel dina framgångar och kan ta emot beröm.

Måttliga bedragarkänslor

Tillfälliga tvivel, särskilt i nya situationer. En sammanställning av dina vinster hjälper.

Frekventa bedragarkänslor

Regelbundet självtvivel som kan driva på överansträngning. Sikta in dig på det mönster som är starkast hos dig.

Intensiva bedragarkänslor

Starka och ihållande känslor som kan hålla dig tillbaka. Stöd från en mentor eller terapeut kan hjälpa.

Praktiska sätt att dämpa bedragarkänslorna

Samla bevis. Ha en mapp med positiv feedback och prestationer.
Prata om det. De flesta du beundrar har känt likadant; att säga det högt minskar dess makt.
Omformulera misstag som en del av lärandet snarare än bevis på att du inte hör hemma.
Skilj på känslor och fakta. Att känna sig som en bedragare gör dig inte till en.
Sikta på “tillräckligt bra” vid uppgifter med låga insatser för att lätta på perfektionismen.

Vanliga frågor

Är imposter-syndrom en psykisk sjukdom?

Nej. Det är ett vanligt tankemönster, inte en diagnos. Det kan dock bidra till stress och ångest.

Vem drabbas av imposter-syndrom?

Vem som helst, men det är särskilt vanligt bland högpresterande, studenter, personer som är nya i en roll och personer från grupper som är underrepresenterade inom sitt område.

Går imposter-syndromet över?

Det brukar mattas av med erfarenhet och stöd, även om det kan återvända vid varje ny utmaning.

Relaterade test

Perfektionism och självtvivel hänger ofta ihop med självkänsla; prova självkänslotestet.

Endast för självreflektion. Inte en psykologisk bedömning. Se hur vi bygger våra test.