Vad det här testet mäter
Emotionell intelligens, ofta förkortat EQ, är förmågan att uppfatta, förstå och hantera känslor, både dina egna och andras. Det här testet ger dig poäng baserat på de fem delar som beskrivs i Daniel Golemans populära modell.
| Del | Frågan den besvarar | Så kan det se ut |
|---|---|---|
| Självmedvetenhet | Vet du vad du känner och varför? | Att sätta ord på känslor, känna till dina triggerteman |
| Självledarskap | Kan du hantera dina känslor? | Att hålla sig lugn, tänka efter före reaktion |
| Motivation | Driver du dig själv framåt? | Uthållighet, optimism efter motgångar |
| Empati | Kan du läsa av och förstå andra? | Att uppmärksamma stämningar, lyssna bra |
| Social kompetens | Kan du hantera relationer? | Att lösa konflikter, ge återkoppling |
I stället för ett enda EQ-tal får du en poängsumma och en personlig analys för varje del, eftersom de flesta är starka på vissa områden och under utveckling på andra.
Så fungerar testet och poängsättningen
Du tar ställning till 30 påståenden, sex för varje del, från “Tar helt avstånd” till “Instämmer helt”. Två påståenden i varje del är omvända. Om du till exempel instämmer i “Jag säger saker i ilska som jag senare ångrar” sänker det din poäng för självledarskap.
Varje svar ger 0 till 4 poäng. Vi omvandlar varje dels totala poäng till en procentsats:
| Poäng för en del | Analys |
|---|---|
| 60 % och uppåt | Hög: en tydlig styrka |
| 41 % till 59 % | Medel: stabil, med utrymme att växa |
| 40 % och nedåt | Låg: det bästa området att fokusera på |
Exempel på påstående (Empati): “Jag lyssnar fullt ut på människor utan att planera vad jag ska svara.” Ett starkt instämmande ger 4 poäng till din empatipoäng.
Alla påståenden och analyser har tagits fram av PrismaTest för det här testet.
Modellen bakom testet
Psykologerna Peter Salovey och John Mayer presenterade den vetenskapliga idén om emotionell intelligens 1990. De definierade den som förmågan att uppfatta, använda, förstå och hantera känslor. Vetenskapsjournalisten Daniel Goleman gjorde begreppet känt med sin bok Emotional Intelligence från 1995 och organiserade det i de fem delar som det här testet använder, där han lade till motivation och social kompetens.
Vad forskningen säger
Forskare mäter emotionell intelligens på två huvudsakliga sätt:
- Färdighetstester, som MSCEIT, ställs inför känslomässiga problem med rätt och fel svar, lite likt ett IQ-test.
- Självskattningstester, som det här, frågar hur du ser på dina egna känslomässiga vanor.
Självskattat EQ överlappar till stor del med personlighetsdrag som känslomässig stabilitet, vänlighet och utåtriktning. Det gör det inte meningslöst; det beskriver verkliga vanor som spelar roll. Men det innebär att din poäng speglar hur du ser på dig själv, vilket kan skilja sig från hur andra ser dig. Vissa populära påståenden, som att EQ skulle spela “dubbelt så stor roll som IQ” för framgång, går långt bortom vad det finns belägg för. Forskningen kopplar dock samman högre emotionell intelligens med bättre relationer, välbefinnande och vissa aspekter av arbetsprestation.
Den goda nyheten är att emotionella färdigheter går att lära sig. Studier av träningsprogram visar blygsamma men verkliga förbättringar.
Så tolkar du ditt resultat
- Börja med din lägsta del. Det är där en liten förändring gör störst skillnad.
- Leta efter kopplingar. Låg självmedvetenhet förklarar ofta lågt självledarskap: det är svårt att lugna en känsla du inte har märkt av.
- Be om en andra åsikt. Fråga en betrodd vän eller kollega hur de skulle betygsätta dig inom varje del. Skillnader mellan din och deras bild är värdefull information.
- Gör om testet om några månader efter att du har övat på en färdighet.
Enkla sätt att utveckla varje del
- Självmedvetenhet: skriv ett ord för ditt humör vid samma tid varje dag.
- Självledarskap: ta ett djupt och långsamt andetag innan du svarar på något som irriterar dig.
- Motivation: bryt ner mål i så små steg att du hinner slutföra dem den här veckan.
- Empati: ställ en följdfråga innan du ger din egen åsikt.
- Social kompetens: öva på att inleda återkoppling med det som fungerar.
Vanliga frågor
Vad är ett bra resultat på testet för emotionell intelligens?
Det finns inget enskilt gränsvärde för godkänt. På det här testet är 60 % eller mer på en del en styrka. De flesta har en blandning av höga poäng och medelpoäng.
Kan man förbättra sin emotionella intelligens?
Ja. Till skillnad från vissa personlighetsdrag reagerar emotionella färdigheter positivt på övning, återkoppling och coachning.
Är EQ viktigare än IQ?
De mäter olika saker. IQ förutsäger prestationer vid resonemangsuppgifter, medan emotionell intelligens rör relationer och stresshantering. Båda är viktiga, och påståenden om att det ena spelar långt större roll än det andra är överdrivna.
Hur pålitligt är ett gratis EQ-test?
Ett självskattningstest visar hur du ser på dig själv, vilket är användbart men har sina begränsningar. För en mer fullständig bild kan du jämföra dina resultat med återkoppling från personer som känner dig.
Relaterade tester
Om empati visade sig vara en styrka eller en svaghet tittar empatitestet närmare på det. Testet för högkänsliga personer utforskar hur starkt du reagerar på känslor och omgivning.
Emotionell
Empatitest
Tjugofyra påståenden mäter din generella empati och delar in den i tre typer: att förstå andra, att känna med dem och att vilja hjälpa till.
Emotionell
Test för högkänslighet (HSP)
Tjugofyra påståenden mäter hur känslig du är och delar upp det i de fyra tecken som beskrivs av psykologen Elaine Aron.
Emotionell
Självkänsletest
Tjugo påståenden mäter din självkänsla och delar upp den i egenvärde, tilltro till dina förmågor, självacceptans och socialt självförtroende.
Emotionell
Självkärlekstest
Tjugo påståenden poängsätter hur väl du praktiserar självkärlek inom självacceptans, ett vänligt inre samtal, egenvård och gränser, med små steg för ditt svagaste område.
Emotionell
Utbrändhetstest
Arton påståenden kontrollerar tecken på utbrändhet gällande utmattning, cynism och minskad effektivitet, med praktiska nästa steg för varje risknivå.
Emotionell
Arg-test
Sexton påståenden tittar på hur ofta du känner dig arg, hur intensiv den blir, hur du uttrycker den och hur lätt du lugnar ner dig, med praktiska sätt att hantera ilska.
Endast för självreflektion. Detta är ingen psykologisk bedömning. Se hur vi bygger våra tester.